Sommaren 2018 var extremt varm och torr. Var det en tillfällighet eller får vi nu vänja oss vid att klimatförändringen är ett faktum. Forskarna har nämligen i minst 20 år talat om långa, varma torrperioder, som bryts av skyfall. Under de senaste 4 årens somrar stämmer det nästan på pricken. Någon av de tre sommarmånaderna blir ofta svalare- som juli 2020 och augusti i år, men de stora dragen finns. Långa värmeböljor, ofta i början av sommaren och med alltmer tryckande värme. I år toppnotering runt 35 grader och därmed blir värmeböljan mer ett problem än en njutning. Växtligheten tar också skada av den långa torkan och både bönder och kommuner måste räkna med konstbevattning varje sommar för att träd och växter ska överleva. Oftast i augusti/september bryts den heta perioden av skyfall med svalare väder. Vattenmängderna på kort tid i skyfallen imponerar alltmer. Förr i tiden var 40 mm extremt mycket vatten, som fyllde vattenmätaren till toppen. Nu är mängderna 3 gånger större och allt oftare blir det fråga om mer än 100 mm. Vilken kommun klarar av dessa mängder på en eftermiddag?? Med skyfallen dundrar blixtarna och tromber blir snart en vanlighet i Sydsverige. Vi får med andra ord oväder, som vi aldrig upplevt tidigare. Detta tack vare att varmare luft kan innehålla allt större mängder vattenånga innan det smäller till. Vattenångan ger nämligen energin till åskmolnen och skyfallen. Egentligen enkel fysik, som alla lärt i skolan.