Enligt tidningarna skulle vi i mitten av januari få ett rejält omslag till vinterväder. Visserligen trycker vintern på norrifrån, men samtidigt förs nya impulser med mildluft in mot Sydsverige. Skåne hamnar därmed i ett mitt-emellan-läge med tidvis nederbörd och nära 0 grader, i södra Skåne dock mest på plussidan och därmed snöblask och regn. Vi får envisa sydostvindar och havet är fortfarande varmt. Den senaste prognoskörningen ger till och med töluften ett visst övertag omkring den 20 januari, så när vintern kommer till södra Skåne är fortfarande ett stort frågetecken.

Fortfarande är det höst i Sydsverige och regnen matas in med jämna mellanrum från Nordsjön/Atlanten. Flera regn passerar också under veckans lopp. Dock visar nu datakörningarna på ett slut av de ständigt milda sydvästvindarna. Under veckoslutet förstärks ett högtryck ner över Götaland. Vi får kallare- särskilt nattetid, men det ser torrt ut med ökade solchanser. Hur vintergäcken- som nu blommar i Kungsparken i Malmö-klarar sig får framtiden visa, men både hos snödroppar och vintergäck är växtsaften rik på socker, ett slags glykol när minusgraderna tränger sig på.

Engelsk skumpa är redan en realitet!! I sydöstra England har det redan blivit 1 grad varmare under de senaste 30 åren och nu kan engelsmännen ta upp kampen med tillverkning av champagne. Klimatförändringen medför att musserande vin kommer att bli en viktig gröda i sydöstra England. Det fodras bara lite varmare klimat och något längre växtsäsong, så blir det perfekt att odla champagne i södra England, samtidigt blir det i varmaste laget för sådan odling i champagnedistrikten i Frankrike. Och hur blir det med vinodlingen i Skåne? Jo, den växer sakta men säkert också här. Det går rykten om att företag inom champagnebranschen redan undersöker möjligheten att köpa in lämplig åkerjord nära sydkusten. Österlen ligger bra till med sina milda, utdragna höstar på grund av Östersjöns fortfarande varma vatten.

Den 5 december drog stormen Sven in över Sydsverige. Sydvästliga stormvindar med orkanbyar höjde vattenståndet till mycket över det normala(ca 1 m). Våghöjder på 6-10 m rapporterades i Kattegatt. Dagen efter-den 6 december- drog hårda nordvästvindar med stormbyar ned över Öresund. Vattenståndet steg då till 1,5 m över medelvatten. Tre nya vattenståndsrekord slogs- i Viken +167 cm, i Barsebäck +159 cm och samtidigt var vattenståndet rekordlågt i Skanör -158 cm, men bara kortvarigt innan det steg till +0,5 m. Vid stormvindar ifrån sydväst pressas vattnet norrut, bort ifrån södra Östersjön. Så Näset och sydkusten får högst vattenstånd när något kraftfullt lågtryck drar österut över mellersta Östersjön. Då förs enorma mängder vatten söderut över innanhavet med hjälp av nordvindarna bakom lågtrycket. Östersjön kan nämligen liknas vid ett stort badkar. Vid kraftfulla nordvindar samlas vattnet i den södra delen- de bägge utsläppen Öresund och Bälten- utjämnar efterhand, men det går långsamt.

När nu Sven äntligen spelat ut sin roll över kan vi summera. Sven drabbade främst västkusten och Skåne och lägsta trycket var runt 960 mb nära Oslo. Allmänt storm längs väst-och sydkusten, i vindbyarna orkanstyrka 30-35 m/s. På bron noterades vindbyar upp till 46 m/s. Cirka 20.000 utan ström upp till ett dygn och alla tåg ställdes in. Danskarna graderar sina stormar i en 4- gradig skala och både Simone och Sven( i Danmark Allan och Bodil) fick klass 4. Vi har alltså nu genomlidet 2 svåra stormar på en dryg månad. Simone var dock en snabblöpare, som blåste färdigt på några timmar, medan Sven höll ut i mer än ett dygn och därmed ställde till med betydligt mer skada. Det blev mycket höga vattenstånd- i nordvästra Skåne max 2,16 m. Även Malmö fick 1,5 m över normalen och bl a klaffbron i västra hamnen fick stängas av, gräsfälten vid Ribban är i dag en enda stor sjö. På kvällen den 5:e var det med stor möda man tog sig fram gående(de flesta stannade inomhus) och den 6:e gick inte heller av för hacker- stormbyar i kombination med hårda hagelbyar och enstaka plusgrader. Jag blev skapligt avkyld bara efter några minuter på Ribban och när haglen kom horisontellt var det nästan kört.

När detta skrivs håller en ny storm på att dra in över Danmark och senare Sydsverige. Danskarna har aldrig namngett sina stormar, men när stormen den 28: oktober tog fart hade den tre olika namn- i England St. Jude, i Tyskland Christian och hos oss i Sverige Simone. Det blev för mycket för danskarna. De tog ett beslut att själva döpa sina stormar så Simone blev Allan i Danmark. Dagens storm heter Bodil i Danmark, men över bron Sven. Numera kallar vi våra stormar efter dagens namnsdag och det blev därför Sven. Det har vi inte alltid gjort. Jag minns när jag jobbade på SMHI Malmö den 3 december 1999. En mycket svår storm med orkanbyar svepte in västerifrån. Danskarna hade inget namn på den, men vi gick ut i radion med namnet Carola( hon kom som en stormvind)- den dagens namnsdag. Vi tyckte det var både praktiskt och fyndigt, men SMHI centralen i Norrköping ville inte veta av den förändringen. Nu blåser tydligen andra vindar på SMHI.

Denna gång lär vindarna nå upp i intervallet 25-30 m/s, kanske vindbyar även upp till orkanstyrka på kvällen/natten, så försiktighet är ordet. Dessutom är Sven så omfattande och kraftfull att havet stiger och kan nå in över kusten. Västra hamnen i Malmö ligger illa till.

Dagens 5-dygnsprognos i TV(2/12) visade att ett kraftigt lågtryck rör sig över Nordsjön in över Sydnorge natten till fredag. Det varnas  för snöfall i Svealand och norra Götaland-kanske ett snötäcke på en eller ett par dm. Men inte särskilt mycket om vindarna!!  Lågtryckets bana något osäker, men cirka 30 mil söder om lågtrycket brukar man ha de kraftigaste vindbanden och då drabbas västra Götaland med storm, åtminstone längs kusten. Vår huvudstad Stockholm kan få full snöstorm(snöfall, följt av nordliga stormbyar och kyla). Om utvecklingen blir som datakörningen visar kan vi notera att landet drabbats av inte mindre än 4 stormar på en dryg månad.

Så fick vi den första höststormen den 28 efter en lång och varm period under nästan hela oktober månad. Kvicksilvret har ett flertal dagar närmat sig 18 grader, vilket är lite av rekord för slutet av oktober. Samtidigt har Norrland haft kyla och snö. En skarp temperaturgradient mellan norr och söder brukar kunna gynna häftiga lågtrycksutvecklingar. Simon eller Simone  drog åt nordost över Nordsjön och lågtryckets centrum gick in över landet ganska nära Göteborg. De kraftigaste vindarna brukar man alltid ha 10-30 mil söder om virvelns centrum och Sydsverige blev hårt drabbat under ett antal timmar kvällen den 28. Imponerande vindhastigheter uppmättes- i Danmark troligen nytt rekord med 54,5 m/s i byarna, hos oss hade Hallands Väderö mest med 42 m/s, men på Bron 44. Många platser rapporterade alltså orkanbyvindar och därmed skador på hus, omkullvräkta träd och strömlöst för upp till 70.000 hushåll. Samtidigt fixade MFF till guldet i Borås, som tack och lov inte fick de kraftigaste vindarna, men regnet vräkte ner i stället.

Alltid kul att se om någon portion brittsommarvärme förs upp över Sydsverige just runt Birgittadagen den 7 oktober. Det blev så även i år- åtminstone  fyra soliga och torra dagar med temperaturer upp mot 18 grader kunde vi njuta av 7-10 oktober. Det blev också en blixtrande avslutning på veckan med ett flertal passerande åskväder. Dessutom var det ett efterlängtat regn.  Senast det kom mer än 1 mm i Malmö var den 19 september. Skogarna brinner nu i gula och röda färger. Ett tecken på den verkliga höstens ankomst. Det värdefulla klorofyllet tas till vara av träd och buskar. Naturen förbereder sig för den mörka köldperioden kallad vinter.

Tittar man krasst på facit för sommaren, ser den ut såhär i Malmö:

Juni  15,7°(15,5°) nederbörd 96 (52)

juli   18,7° ( 16,5°)                   28 ( 61)

augusti  17,6° (16,1)                 38 (58)

Det innebär ett värmeöverskott på 1,2° för sommaren 0ch nästan normal nederbörd. Alltså drygt 1 grad varmare och det mesta regnet föll i juni. Semestermånaden juli var både torr och solig. Dessutom stannade värmen kvar i hela augusti och till och med in i september, som alltmer får betraktas som en sommarmånad. Varmare somrar och långa torrperioder, avlösta av häftiga skyfall. Så beskrivs framtidens somrar i klimatförändringens tecken. Alltså stora likheter med årets sommar!