Ett blockerande högtryck i april 2020

Bild

Vi har i landets södra delar haft torrt och soligt med kyliga nätter. Ett kraftfullt högtryck, som likt en sumobrottare motar bort alla angrepp av blöta lågtryck. De tvingas ta banor från Atlanten- antingen långt norrut eller ned mot Sydeuropa. I de centrala delarna av högtrycket svaga vindar och med en brännande sol når vi upp i närheten av 20°. Rapsfälten i södra Skåne blommar för fullt( med början 18 april), ett flertal veckor tidigare än normalt. Det är snustorrt. Hur länge högtrycket står emot är inte lätt att säga.

Hur varmt  kan det då bli i Skåne under vår/försommar. Här är en tumregel lätt att komma ihåg:

Det är varmt när det är 5° i  januari, 10° i  februari, 15° i mars, 20° i april, 25° i maj, 30° i juni och 35° i juli/augusti.

 

 

Coronaviruset påverkar klimatet

Standard

”Vintern” blev rekordmild och höst blev vår- nästan normalt nu- den 15 februari. Våren får enligt SMHI inte komma tidigare. Naturligtvis försökte växter och djur hänga på. Flyttfåglarna och vårblommorna låg långt före den normala tidtabellen. Magnolian blommade för fullt i Malmö i början av april. Dock fick vi uppleva kyligare vindar norrifrån i mars, som blev kallare än både januari och februari i Skåne.

Nu under påskveckan (v15) snabba kast mellan kyla och rejäl vårvärme, men vem bryr sig om det i dessa coronatider. Viruset har nu slagit till med full kraft över hela klotet och all verksamhet måste ställas in. Det påverkar förstås också klimatarbetet- utsläppen av koldioxid faller rejält, men mycket värre är att klimatmötena kan inte hållas och de ekonomiska möjligheterna att hjälpa fattiga länder begränsas rejält. Darwins revolutionsteori visar att vi inte har några naturliga fiender bland djuren och bestämmer därför allting på klotet till stor skada för både djur och växter. Den ekonomiska tillväxten betyder allt. Jo, en fiende har vi, nämligen pandemier skapade av virus.

 

Rekordvarm vinter 2019-2020, som enligt SMHI uteblev.

Standard

Hela vintern blev mycket mild med total dominans av sydvästvindar från Golfströmmens varma vatten. Lågtrycken matade in värmen med så korta mellanrum att de kalla ishavsvindarna inte en enda gång kunde svepa ner över även Skåne. Hösten gick över till vår den 15 febr. och vintern uteblev. Dessutom var lågtrycksbanorna mycket nordliga och gav landets norra delar enorma mängder snö. I södra Svealand och Götaland föll nederbörden mestadels som regn och vid skidorterna lyste gräsmattorna gröna. Malmö noterade nytt vinterrekord med medeltemp. 5,0°. Det tidigare rekordet var 4,3° från 2007 och stationen började sina mätningar 1917. Det blev även mycket blött med 100 mm mer än normalt. Dessutom ovanligt blåsigt med med åtminstone två eller tre tillfällen med stormbyar 25-28 m/s. I februari blommade påskliljor och till och med rhododendron på vår lilla uteplats i Skanör.

 

2019 blev i Malmö ett av de varmaste åren under 2000-talet

Standard

Som vanligt regn, blåst och drygt 5 plusgrader under julen. Vintern dröjer om den nu alls kommer. Decembers facit blev nästan rekordvarmt- 3,5 grader varmare än normalt och regnmängderna nära det normala. Bara ett fåtal nätter med minusgrader och någon snö såg inte jag till i Malmö. Ser vi på väderåret 2019, så också det nästan rekordvarmt med en medeltemperatur på 10,2 grader eller 2,4 grader över normalen- mycket blöt och mild vår, följt av en solig, varm och torr sommar. Så var det inte längre norrut i landet. Under 2000-talet är det bara ett år, som blev varmare- nämligen 2014 med 3,3 grader  varmare än normalt. Men 2018 då? Extremt het och torr sommar, men ovanligt kall vår. Ni kommer väl förresten ihåg sommaren 2014, som avslutades i slutet av augusti med enorma skyfall i just Malmö. Ju varmare luften är desto mer vattenånga kan den innehålla, som är bränsle till åskmolnen och därmed kraftigare skyfall. Vi går ju mot allt varmare tider och därmed mer och värre extremväder.

Sommaren 2019 blev varm, solig och halvtorr

Standard

Stockholmarna klagar på sommaren 2019, men här i södern fick vi både gott om värme och sol. Danskarna upplevde sommaren 2019, som den 9:e varmaste någonsin och det kan säkert stämma  för Malmö också. Och vilken avslutning på augusti vi fick med en rejäl värmebölja med över 31 grader i Lund den 28:e, dessutom 2 tropiska nätter i sydvästra Skåne. Första dagen i september badade jag i Skanör och det var ingen uppoffring, eftersom vattnet var minst +21°. Facit för sommaren 2019 blev ett värmeöverskott på 2,6 grader och 30-40 mm torrare än normalt. Dock hade sommaren 2018 ytterligare en dryg grad varmare och snustorrt, men inte i augusti. Den stora skillnaden mellan somrarna var juli månad, som 2018 hade ynka 3 mm och nästan 5 grader varmare än normalt. Det dröjer nog ett tag innan vi slår de siffrorna, trots resan mot allt varmare tider. Vi människor har otroligt svårt att ändra våra vanor och att den globala uppvärmningen går långsamt är en skröna.

Sommaren startade med en smäll

Standard

Vi minns alla den snustorra/varma sommaren 2018. Den blev nästan skrämmande lik framtidens somrar i en varmare värld. Det var faktiskt så torrt i närheten av högtrycket förra sommaren att åskvädren uteblev. Men i år strömmade varm och fuktig luft upp över landet redan i början av juni och resultatet blev blixt och dunder faktiskt 4 dygn i rad (12-15:e) i sydvästra Skåne. Åskan tände också på ett flertal hus, bland annat ett 4-våningshus mitt i Malmö, som blev så övertänt att det kanske måste rivas(se bild). Ett resultat av klimatförändringen är kraftigare åskväder med ibland extrema vattenmängder(mer hagel) och stormbyar, till och med någon tromb. Varmare luft kan innehålla betydligt större mängder vattenånga, som är bränsle till åskskurarna. I dagens tidning stod det att åskoväder i Frankrike förstört många vinodlingar. Hagel-stora som pingisbollar- pepprade vinfälten och även hus och bilar. När jag promenerade förbi systemet denna förmiddag i Malmö, så var gubbarna på bänken utanför, helt säkra på att denna sommar inte blir som förra. En av dem försökte övertyga med hög och tydlig röst. Det känns på något sätt tryggt.

 

Klimatet i focus inför EU-valet

Standard

De två första vårmånaderna resulterade i ganska stora värmeöverskott, dock än så länge kyligt aprilväder nu i början av maj. Vämen under april- nästan 25° den 27:e- var mer än 5 dygn lång och därmed kom sommaren till Malmö den 20 april, mot normalt de 8 maj. Väder och klimat är nu åter populärt inför det stundade EU-valet, men så började KD och Moderaterna damma av kärnkraften igen. Precis som om det var räddningen för koldioxidutsläppen. En mycket dyr och farlig teknik, som marknaden räknat bort för flera år sedan.Återigen kommer vi från högerhållet att höra hur svenskt säkerhetstänkande eliminerar alla risker, till den grad att de inte finns. Fast bara lite. Tills det osannolika verkligen händer och faktiskt blir sant. Liksom i Harrisburg(-79), Tjernobil(-86) och senast i Fukushima(2011).

Vintern 2018/19 som inte blev vinter

Standard

Så har vi facit för även vintern 2018-2019. Vi har ju vant oss vid att december- nu i dessa klimatförändringstider- är en höstmånad. Så också denna gång med en medeltemperatur i Malmö på 3,9° mot normalt 1,3°. Snö till jul är alltmer en önskedröm. I början av januari slog stormen Alfrida till och ett flertal badhytter gled med höga vågors hjälp ut i havet i Skanör. Även den nya, fina ”Sten brygga”  i Skanörs hamn- invigd i maj- och nu helt förstörd av vågorna. Så fortsatte den milda vädertrenden även resten av månaden med enbart några kalla dygn. Medeltemperaturen blev 1,7° mot normalt -0,8°. Snödropparna började blomma redan vid juletid och i mitten av januari var det dags för vintergäcken. Så avslutades ickevintern med en rekordmild februari, 4,2° mot normalt -0,7°. SMHI hade som vanligt numera stora problem med sina definitioner för vinter. Det blev aldrig 5 dygn under 0°, så hösten bara fortsatte. Enligt ett tillägg 2007 så kan det inte bli vår förrän den 15 februari, så t.o. m den 14:e var det höst och så kom våren dagen efter, rekordtidigt. Ickevintern blev nästan 3,5° mildare än normalt och 60 mm blötare. Den blev kusligt lik framtidens vintrar och vad ska man säga om sommaren 2018- den varmaste och torraste någonsin- också den kusligt lik framtiden. Och vår moderna livsstil bara fortsätter. Klimatförändringen borde genomsyra alla beslut regeringen tar, men så är det tyvärr inte. Politikerna är kortsiktiga och rädda för att bli bortröstade.

 

Klimatförändringen ruckar på årstiderna

Standard

SMHI:s definition av årstiderna är ett problem när nu klimatförändringen är ett faktum. För att det ska bli vinter så ska vi ha fem dygn under noll grader, men det har inte inträffat i år. Därför kallas årstiden höst, men 2007-2008 hade vi inte heller någon vinter. Då bestämdes att höst kan det vara till och med den 14 februari och våren kommer tidigast den 15 februari. Men våren behöver 7 dygn over noll grader för att inträda. Så dessa dagar har vi en odefinierad årstid,  men är det milt nu i 7 dygn så inträder våren den 15 februari och det är ganska troligt i vårt aktuella väderläge. Alltså ingen vinter i år och rekordsnabb vår. Om sedan kylan kommer i mars, som förra året, kan vi inte backa, utan då kallas det bara ett bakslag, men våren fortsätter. Vi får se om SMHI hittar på nya definitioner i dessa klimatförändringens tider. Fåglarna reagerar för den ständiga mildluften och revirkampen i dammarna i Malmö är i full gång.

Det går för långsamt

Standard

Halten av växthusgaser i atmosfären nådde nya högstanivåer 2017 enligt WMO:s årliga rapport Greenhouse Gas Bulletin. De ser inga tecken på vändning eller minskning av ökningstakten. Halten av växthusgaser i atmosfären driver den långsiktiga klimatförändringen, höjningen av havsnivån, försurningen av haven och förekomsten av mer extremt väder. Det globala värdet på CO2 är nu 406 ppm. Senast det var liknande halter av växthusgaser i atmosfären var för 3-5 miljoner år sedan, då det var 2-3 grader varmare och havsnivån var 10-20 m högre än nu.Den globala uppvärmningen under de senaste fem åren är i medeltal 1,1 grad varmare visar också att 1,5 graders uppvärmning inte ligger så långt in i framtiden, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI Rossby Centre.

– Vetenskapen är tydlig. Utan snabba nedskärningar i koldioxid och andra växthusgaser kommer klimatförändringen att ge ökande destruktiva och oåterkalleliga effekter på livet på jorden. Vår moderna livsstil är dock inte lätt att ändra på.