Sommaren 2018 var extremt varm och torr. Var det en tillfällighet eller får vi nu vänja oss vid att klimatförändringen är ett faktum. Forskarna har nämligen i minst 20 år talat om långa, varma torrperioder, som bryts av skyfall. Under de senaste 4 årens somrar stämmer det nästan på pricken. Någon av de tre sommarmånaderna blir ofta svalare- som juli 2020 och augusti i år, men de stora dragen finns. Långa värmeböljor, ofta i början av sommaren och med alltmer tryckande värme. I år toppnotering runt 35 grader och därmed blir värmeböljan mer ett problem än en njutning. Växtligheten tar också skada av den långa torkan och både bönder och kommuner måste räkna med konstbevattning varje sommar för att träd och växter ska överleva. Oftast i augusti/september bryts den heta perioden av skyfall med svalare väder. Vattenmängderna på kort tid i skyfallen imponerar alltmer. Förr i tiden var 40 mm extremt mycket vatten, som fyllde vattenmätaren till toppen. Nu är mängderna 3 gånger större och allt oftare blir det fråga om mer än 100 mm. Vilken kommun klarar av dessa mängder på en eftermiddag?? Med skyfallen dundrar blixtarna och tromber blir snart en vanlighet i Sydsverige. Vi får med andra ord oväder, som vi aldrig upplevt tidigare. Detta tack vare att varmare luft kan innehålla allt större mängder vattenånga innan det smäller till. Vattenångan ger nämligen energin till åskmolnen och skyfallen. Egentligen enkel fysik, som alla lärt i skolan. 

Värmeböljorna härjade i början av sommaren- långvariga och nu med temperaturer över 30 grader. Bostäderna är ju bara byggda för att hålla kylan i schack, men inte att stänga ute värmen. Nattetid 27-30 grader under ett flertal veckor ger problem med inte bara sömnen, särskilt för de äldre. Dessutom  alldeles för varmt mitt på dagarna. En värmebölja längtar väl alla efter på semestertid, men nu blir det i hetaste laget. I Sydeuropa svingade temperaturen upp i intervallet 40-50 grader. Det är förstås alldeles för varmt, så vem söker sig dit i framtiden. Verkligen på tiden att lägga solceller på taken, som ger gratis el till kylaggregaten när solen bränner som mest. Torkan/värmen stressade alla växter och skogsbränderna blev många.Så dundrade lågtrycken in i augusti med kyla och skyfall. Och det var inte fråga om vanliga regn. Värst drabbades Gävleområdet  17-18/8 med drygt 160 mm, men även flera skånska städer fick översvämningar och mängderna   hamnade runt 100 mm. Det kom nu så mycket vatten på kort tid att det är tvunget att låta vattenmängderna rinna bort längs gatorna till dammar eller parker. Nergrävda dagvattenledningar är ingen lösning längre. Det är naturligtvis bra att snabbt minska utsläppen av koldioxid, men än så länge ökar bara utsläppen och det betyder alltmer anpassning för extremväder i framtiden. Det stora problemet med skyfall är att också elen kan försvinna. Då stannar samhället. Orkanen Ida i USA släckte strömmen i stora områden med allt vatten, runt 400 mm på kort tid. Kommunerna, som planerar för det väder vi har, måste i stället planera för det väder vi får i framtiden.

Vi har alltid byggt samhället efter det klimat vi har. Det håller inte alls nu, utan vi måste bygga samhället efter det klimat vi får. Och det är i senaste laget att göra så, eftersom uppvärmningen verkligen är på gång. Alla beslut nu måste genomsyras av klimatförändringen.

Varmare klimat ger häftigare skyfall, häftigare monsunregn och häftigare orkaner. Dagens exempel (2021-08-30) är Ida, som just nu borrar sig in över kusten nära New Orleans med vindar omkring 60 m/s (cat.4 orkan) och runt 400 mm regn. Faktiskt på dagen 16 år sedan superorkanen Katrina svepte in över samma kust.

Klimatförändringen är egentligen ganska enkel fysik. Kol och vatten är och har alltid varit i konstanta mängder på jorden. När vi gräver upp och förbränner alltmer kol/olja/gas blir resultatet kolatomer ut i lufthavet, som direkt binder med syreatomerna. Vi får då en mycket stabil molekyl  CO2, som stannar i atmosfären i flera hundra år. De CO2 molekyler som vi släpper ut nu bidrar alltså starkt till uppvärmningen långt in i framtiden. Varmare luft påverkar i sin tur vatten/is. De enorma mängderna is vid polerna smälter och varmare hav tar större plats, därmed snabbt stigande havsnivåer. Det kan bli 1 m till år 2100, 2-4 m 2200 och långt i framtiden 50-100m om vi lever som nu. Risken är faktiskt ganska stor att vi inte förstår eller inte vill förstå hur illa det är. Inte många är pigga på att under en period sänka sin levnadsstandard för att kunna skippa den fossila energin. Dock blir vi så illa tvungna och då får politikerna sluta med allt käbbel och anpassa samhället i stället. Om det inte då är för sent. Det kan nämligen vara så, att vi då passerat en tröskel.Vårt kära jordklot tar då över uppvärmningen själv.

 

Nu ska EU bestämma hur utsläppen av CO2 ska minska med 55% till år 2030 jämfört med 1990 års nivå. Det blir ingen lätt sak att göra. Tyvärr är politikerna hopplöst efter verkligheten. Att tro på 1,5 graders målet är bara dumt. Vi är där i stort redan nu och utsläppen bara fortsätter. CO2- molekylen stannar ju i lufthavet i flera hundra år, så nu gäller alltmer anpassning till en allt varmare värld. I år har verkligen värmeböljorna blivit fler och allt hetare med temperaturer långt över 40 grader, även på nordligare breddgrader. De följs av utbredda och svårsläckta skogsbränder, som nu härjar både i Sibirien och Nordamerika. Så har vi dessutom allt vassare extremväder. Åskmolnen får ju energin från vattenånga. Ju varmare det är, desto större mängder vattenånga kan luften innehålla, innan det smäller. Åskmolnet bjuder numera både på intensiva blixtar och tromber. Hagel stora som pingisbollar och extrema vattenmängder- i Tranås 165 mm på 4 timmar. Det låter helt overkligt! Dagens regnmätare blir fulla vid 40 mm, så mitt i åskan och spöregnet måste man tömma.

Så har vi upplevt halva året 2021 med de nya- betydligt varmare- normalvärdena från perioden 1991-2020. Temperaturerna höll sig ganska nära normalvärdet- ibland lite kallare och ibland lite varmare, men så hände plötsligt något när sommaren började. Ett högtryck med rejält sommarvarm luft växte sig stark över landet och temperaturerna sköt i höjden. Värmeböljan var ett faktum och trots en del åskskurar stannade högsommarvärmen kvar. Malmö nådde ett flertal dagar över 30°, men värst var Målilla i Småland med 34,6°. Månaden juni blev faktiskt den varmaste någonsin i Malmö med en medeltemperatur på 18,8°, någon tiondel varmare än tidigare rekordet från 1992. Dessutom törstade markerna efter vatten- bara 16 mm i Malmö mot normalt 64. I Lund ännu torrare med 9 mm.

Hur går det med att växla över till ett fossilfritt samhälle? Sverige har ju beslutat att nå 0-utsläpp år 2045. Tyvärr inte särskilt bra. Vårbudgeten 2021 verkar inte heller ge någon ljusning. Men är det inte nödvändigt med en snabb utfasning av fossila bränslen och att alla tar problemet på största allvar. Jo, det är nödvändigt, men de politiska partierna tjafsar bara om vem som är bäst att mota bort flyktingar från landet. SD påstår att de skjutgalna kriminella kommer utifrån och målar upp en helsvart bild av flyktingarnas insats i Sverige. Dock märker nog många att sjukvården knappast kunde klara sig utan all invandring. M och KD följer SD i spåren nästan enbart för röstfisket. Det händer dock viktigare saker. Klimatforskarna kommer nu med alarmerande rapporter om att metanutsläppen ökar rejält.  Metan är en långt aggressivare gas för uppvärmningen än koldioxid. Planeten har enorma områden nära Arktis med ständigt frusen mark, som nu tinar i en allt större hastighet. Då strömmar stora mängder metangas ut i atmosfären. Samtidigt ökar utsläppen av koldioxid hela tiden- nu nytt rekord med 420 ppm i lufthavet. Vi närmar oss  nivåer, som fanns för 15 miljoner år sedan. Då var det 3-4 grader varmare och havsnivån 20 m högre. Vid 3 m högre skulle hela Falsterbonäset dränkas. Forskningen visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia. Metanutsläppen ger ”berusade” skogar i Sibirien- marken tinar upp och träden lutar betänkligt. Vår generation skulle kunna stoppa utsläppen vid 2 graders uppvärmning, men är tyvärr så berusade av dagens alla bekvämligheter att ingenting görs. Skjutningar, invandringen och pandemin är det enda som folk bryr sig om. Dock blir en planet med allt mindre skog/natur och alltfler köttätande människor en utmärkt grogrund för nya virus och pandemier.

Vintern blev inte så kall, som många tror, även om vi använder de nya,varmare normalvärdena för Malmö. Mycket mild december följdes av januari, som pendlade nära nollan och så kom kylan rejält under början av februari. Dock fick vi ett tvärkast till riktig vårvärme från mitten av månaden. Den 25:e slog Lund nytt värmerekord med +14,4°. Enligt SMHI får våren inte komma före den 15 februari och det dröjde bara ytterligare några dagar, så hade hela Skåne vår. Medelvärdet för vintern blev 1,8° mot normalt 1,7° och det blev också en torr vinter.

I vårt grannland Danmark precis samma utveckling på klimatförändringen. Det har aldrig varit varmare och blötare än nu. Det visar normalperioderna tillbaka så långt man har mätningar. Varm luft kan innehålla mera fukt och när det brakar loss drabbas vi av extrema regnmängder. Därför under somrarna allt större problem med både torka och skyfall. Därför störst regnmängder under året i augusti.

Planeten värms nu upp hela tiden och normalvärdena för landet blir också varmare. Vi har vid årsskiftet bytat normalperiod. Internationellt är det medelvärden man tar från 30-årsperioder- innan från perioden 1961-1990, nu perioden 1991-2020, som är betydligt varmare. Planeten har tills nu blivit drygt 1,2° varmare, men på 30 år har det blivit runt 2° varmare i vårt land, mer i norr, något mindre i söder. Ja, vintern har i Norrland på vissa orter blivit nära 3° varmare (se bild nedan). Jag har ritat upp ett diagram för Malmö och då ser man att månaderna skiljer sig åt vad gäller både värmen och nederbörden. Vinter och sommar har blivit nästan 2° varmare och även blötare. Året 1,3° varmare och 50 mm mer nederbörd. Fortsätter vi med våra utsläpp av växthusgaser som innan, så når vi långt över 3° varmare i slutet av århundradet. Det betyder för Arktis del 7-8°. Vad gäller den globala havsnivån tror nu många klimatforskare att en höjning på 1 m inte räcker. När stormar passerar stiger havet tillfälligt ytterligare runt 1,5 m, ibland mer.