Vi minns alla den snustorra/varma sommaren 2018. Den blev nästan skrämmande lik framtidens somrar i en varmare värld. Det var faktiskt så torrt i närheten av högtrycket förra sommaren att åskvädren uteblev. Men i år strömmade varm och fuktig luft upp över landet redan i början av juni och resultatet blev blixt och dunder faktiskt 4 dygn i rad (12-15:e) i sydvästra Skåne. Åskan tände också på ett flertal hus, bland annat ett 4-våningshus mitt i Malmö, som blev så övertänt att det kanske måste rivas(se bild). Ett resultat av klimatförändringen är kraftigare åskväder med ibland extrema vattenmängder(mer hagel) och stormbyar, till och med någon tromb. Varmare luft kan innehålla betydligt större mängder vattenånga, som är bränsle till åskskurarna. I dagens tidning stod det att åskoväder i Frankrike förstört många vinodlingar. Hagel-stora som pingisbollar- pepprade vinfälten och även hus och bilar. När jag promenerade förbi systemet denna förmiddag i Malmö, så var gubbarna på bänken utanför, helt säkra på att denna sommar inte blir som förra. En av dem försökte övertyga med hög och tydlig röst. Det känns på något sätt tryggt.

 

De två första vårmånaderna resulterade i ganska stora värmeöverskott, dock än så länge kyligt aprilväder nu i början av maj. Vämen under april- nästan 25° den 27:e- var mer än 5 dygn lång och därmed kom sommaren till Malmö den 20 april, mot normalt de 8 maj. Väder och klimat är nu åter populärt inför det stundade EU-valet, men så började KD och Moderaterna damma av kärnkraften igen. Precis som om det var räddningen för koldioxidutsläppen. En mycket dyr och farlig teknik, som marknaden räknat bort för flera år sedan.Återigen kommer vi från högerhållet att höra hur svenskt säkerhetstänkande eliminerar alla risker, till den grad att de inte finns. Fast bara lite. Tills det osannolika verkligen händer och faktiskt blir sant. Liksom i Harrisburg(-79), Tjernobil(-86) och senast i Fukushima(2011).

Så har vi facit för även vintern 2018-2019. Vi har ju vant oss vid att december- nu i dessa klimatförändringstider- är en höstmånad. Så också denna gång med en medeltemperatur i Malmö på 3,9° mot normalt 1,3°. Snö till jul är alltmer en önskedröm. I början av januari slog stormen Alfrida till och ett flertal badhytter gled med höga vågors hjälp ut i havet i Skanör. Även den nya, fina ”Sten brygga”  i Skanörs hamn- invigd i maj- och nu helt förstörd av vågorna. Så fortsatte den milda vädertrenden även resten av månaden med enbart några kalla dygn. Medeltemperaturen blev 1,7° mot normalt -0,8°. Snödropparna började blomma redan vid juletid och i mitten av januari var det dags för vintergäcken. Så avslutades ickevintern med en rekordmild februari, 4,2° mot normalt -0,7°. SMHI hade som vanligt numera stora problem med sina definitioner för vinter. Det blev aldrig 5 dygn under 0°, så hösten bara fortsatte. Enligt ett tillägg 2007 så kan det inte bli vår förrän den 15 februari, så t.o. m den 14:e var det höst och så kom våren dagen efter, rekordtidigt. Ickevintern blev nästan 3,5° mildare än normalt och 60 mm blötare. Den blev kusligt lik framtidens vintrar och vad ska man säga om sommaren 2018- den varmaste och torraste någonsin- också den kusligt lik framtiden. Och vår moderna livsstil bara fortsätter. Klimatförändringen borde genomsyra alla beslut regeringen tar, men så är det tyvärr inte. Politikerna är kortsiktiga och rädda för att bli bortröstade.

 

SMHI:s definition av årstiderna är ett problem när nu klimatförändringen är ett faktum. För att det ska bli vinter så ska vi ha fem dygn under noll grader, men det har inte inträffat i år. Därför kallas årstiden höst, men 2007-2008 hade vi inte heller någon vinter. Då bestämdes att höst kan det vara till och med den 14 februari och våren kommer tidigast den 15 februari. Men våren behöver 7 dygn over noll grader för att inträda. Så dessa dagar har vi en odefinierad årstid,  men är det milt nu i 7 dygn så inträder våren den 15 februari och det är ganska troligt i vårt aktuella väderläge. Alltså ingen vinter i år och rekordsnabb vår. Om sedan kylan kommer i mars, som förra året, kan vi inte backa, utan då kallas det bara ett bakslag, men våren fortsätter. Vi får se om SMHI hittar på nya definitioner i dessa klimatförändringens tider. Fåglarna reagerar för den ständiga mildluften och revirkampen i dammarna i Malmö är i full gång.

Halten av växthusgaser i atmosfären nådde nya högstanivåer 2017 enligt WMO:s årliga rapport Greenhouse Gas Bulletin. De ser inga tecken på vändning eller minskning av ökningstakten. Halten av växthusgaser i atmosfären driver den långsiktiga klimatförändringen, höjningen av havsnivån, försurningen av haven och förekomsten av mer extremt väder. Det globala värdet på CO2 är nu 406 ppm. Senast det var liknande halter av växthusgaser i atmosfären var för 3-5 miljoner år sedan, då det var 2-3 grader varmare och havsnivån var 10-20 m högre än nu.Den globala uppvärmningen under de senaste fem åren är i medeltal 1,1 grad varmare visar också att 1,5 graders uppvärmning inte ligger så långt in i framtiden, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI Rossby Centre.

– Vetenskapen är tydlig. Utan snabba nedskärningar i koldioxid och andra växthusgaser kommer klimatförändringen att ge ökande destruktiva och oåterkalleliga effekter på livet på jorden. Vår moderna livsstil är dock inte lätt att ändra på.

 

 

Väderåret 2018 blev helt osannolikt i den meningen att ingen hade väl trott på en så lång, torr och het sommar redan nu. Den varmaste någonsin. Klimatforskarnas förutsägelser om framtidens somrar kom alltså i tidigaste laget. Sommarhettan dök upp redan i maj och tycktes aldrig ta slut. Den stora värmetoppen fick vi i juli. Varningarna för värmebölja och skogsbränder blev många och när ett högtryck gav ständig torka, så blev skogsbränderna utbredda och mycket svårsläckta. Det blev badsommaren vi aldrig glömmer. Värmen letade sig ofta en bit över 30 grader- en lång rad tropiska nätter och därmed  långa, sköna utekvällar, men  tyvärr också alltför varma nätter. Naturen torkade helt ut- gula gräsmattor och en del träd och buskar med grunda rotsystem dog, eftersom många kommuner var tvungna att införa vattenförbud. Brunnarna sinade för många och lantbrukarna led av torkan. Resultatet blev nästan halverad skörd. Det som är mest skämmande är dock att ingen klimatforskare kan utesluta kopplingen till klimatförändringen. Är sommaren 2018 en tillfällighet, eller i viss mån ett samspel med den globala uppvärmningen?

 

Fossila energin kommer att upphäva en eller två istider. Vi människor har nu blivit en geologisk kraft, som ändrar naturens och klotets framtid. Klimatförändringen är ett faktum och vi står stumma och undrande. Tragedin idag är den bristande insikten av tragedin.Vår moderna livsstil ändrar vi inte på i första taget. Det som händer är långt borta och att det blir varmare är bara skönt! Så resonerar flertalet svenskar och ser en löneökning i plånboken, som mycket viktigare. Bilen, flyget, köttbiten och stort och varmt hus vill vi inte tumma på. Vi röstar bara på partier, som lovar bättre välfärd, oftast i pengar räknat. Klimat och miljö får sköta sig själv – dock inte så trevligt med den extremt långa värmeböljan i somras. Den kommer nog inte igen i första taget, eller..?.. Inte heller så roligt med torkan/vattenbristen och de utbredda skogsbränderna. Troligen bara tillfälligheter, eller.?… Klimatforskarna har nog inte klart för sig, eller.?…. Det har ju faktiskt blivit precis som klimatforskarna sade för 30 år sedan! Fler och värre extremväder, allt varmare, haven stiger, smutsigare luft och vatten osv. Dessutom i en allt snabbare takt, ju mer koldioxid vi släpper ut i lufthavet. Koldioxidmolekylen stannar kvar i atmosfären i flera hundra år. Det blir alltså inte linjärt varmare utan exponentiellt och det kanske inte dröjer alltför länge innan tröskeleffekterna inträder. Då tar klotet hand om uppvärmningen själv och vi människor kan ingenting göra längre. Ett gigantiskt riskprojekt med andra ord, som vi människor har satt igång. Och tragedin är idag den uteblivna insikten om tragedin hos det stora flertalet.

 

Man mäter halten koldioxid i ppm, parts per million, alltså miljondelar. Halten av koldioxid låg i århundraden kring 280 ppm. I dag ligger värdet på nära 410 ppm, efter en kraftig ökning från mitten av 1900-talet. Det är just den ökningen som huvudsakligen orsakat temperaturökningen, enligt klimatforskarna. Vi närmar oss ett tröskelvärde( tippingpoint).Man kan jämföra med en dominoeffekt. När man vält den första brickan är det försent. Alla brickor kommer att välta och det finns inte mycket att göra åt det. Jordklotet värmer upp sig självt. Klimatforskarna försöker jämföra med tider bakåt i historien- hur var det då?

 

Det är även inom väder/klimat området populärt med sifferbeteckningar på olika fenomen. 3d-väder är lättast att förklara. Det är nämligen det väder vi har nu- dis, dimma och duggregn. 5b bana är den mest fruktade lågtrycksbanan vintertid i Sydsverige- lågtrycken rör sig norrut över Polen och upp över södra Östersjön. Får ny kraft över Östersjön och kan utvecklas till en snöstorm med nordostliga stormbyar.Annars kan man på bilden se de vanligaste lågtrycksbanorna och de utvecklade stormarna bildas nästan alltid i havet väster om Irland genom kollision av varm och kall luft. Ex. orkanen Gudrun i januari 2005. Siffrorna 3-6-9 har myntats av klimatforskarna. Om vi fortsätter vår ”moderna ” livsstil får vi tyvärr en uppvärmning globalt på runt 3° och därmed 7-8° i Arktis. Siffran 6 står för den 6:e massutrotningen av däggdjur i klotets historia och det är dessutom den första, som vi människor orsakar. Siffran 9 är jordens befolkning runt 2050, alltså 2 miljarder mer än nu och år 2100 väntas troligen 11  miljarder. Mycket dystra siffror med andra ord, när vi redan nu smutsar ner både luft och hav i allt större omfattning.

Efter den mest extrema sommar vi upplevt kom alltså även en dryg vecka(v41) med äkta brittsommarväder. Maxtemperaturen klättrade lätt över 20° flertalet dagar och solen dominerade med hjälp av en högtrycksrygg. Dessutom mest svaga sunnanvindar. Kan det bli bättre? Kärt barn har många namn- hos oss är det brittsommar, som gäller. I till exempel Norge och Danmark lånar man in det anglosaxiska uttrycket indiansommar. Tyskarna kallar perioden Altweibersommer. En legend berättar att den heliga Birgitta tyckte att vi hade så kallt och bistert  klimat här i Norden, att hon bad för oss. Herren ska då ha svarat med att kring den heliga Birgittas dag ge oss några extra sommardagar.